Dessa söta skridskor hade jag när jag var liten. Nu för tiden är de väldigt slitna och det är inte så konstigt, för jag fick dem inte nya, nej jag ärvde dem av någon större flicka, kommer inte ihåg vem, i vår bekantskapskrets som hade vuxit ur dem. Men ni må tro att jag var stolt när jag åkte skridskor med dem. Det står ju ballerina på dem och jag kände mig precis som en riktig skridskoprinsessa. Nu ska ni få höra något om mig, jag gick på konståkning när jag gick på lågstadiet. Visserligen bara under en termin, men ååå vad jag tyckte att det var roligt. Det var instruktörer från en grannkommun som på prov startade konståkning för barn i ishallen i vår kommun. Troligtvis var det inte så gynnsamt för det blev bara den terminen de hade det, ville man fortsätta sedan så var man tvungen att åka till grannkommunen istället och det tyckte mina föräldrar var onödigt. En hösttermin minns jag att det var för som avslutning fick vi åka luciatåg på isen i pausen i en hockeymatch, det ni. När vi skulle lotta vem som skulle vara lucia, blev det jag. Men jag min dumming, ville hellre vara tärna och åka ihop med min bästa kompis. Som ni kanske redan har listat ut så blev min konståknings karriär inte så långvarig, men en idag älskar jag att titta på konståkning på TV, tycker att det är så vackert. Har därför med glädje tittat på "Stjärnor på is" på TV nu i höst. Så nu har ni fått veta lite personliga grejer här i min blogg, brukar annars vara sparsam med sådant.
Igår var på Lillemans lussefirande med dagbarnvårdarna. Som Lilleman har gått och övat och sjungt på alla de mysiga luciasångerna här hemma, han kan dem verkligen, både text och melodi. Men när det väl var dax så glömde han helt bort att sjunga eftersom det var mörkt och så mycket folk som tittade på. Hi, hi det är inte lätt att vara liten, han är ju inte riktigt 2,5 år ännu. Den sötaste tomtenissen av alla var han i alla fall!!!
